Trygghet för barn är tyvärr ingen självklarhet. Men även äldre behöver känna sig trygga. Självklart! Detta har blivit påtagligt under pågående Corona-pandemi. Våra gamla på äldreboenden har det sista året levt under hotet från denna farsot.
Vissa boende har vid inträffad sjukdom förvägrats läkarkontakt och intensivvård. Många har inte kunnat kommunicera med personalen på grund av språkproblem. Och ibland har man inte kunnat söka tröst hos anhöriga på grund av olika karantänsregler.
Kvar finns också en känsla av otrygghet hos många äldre som en följd av den oblyga åldersdiskriminering som omvittnats av bland andra Inga-May Karlsson, tidigare mångårig ordförande i Smålands Kvinnogille. Vi har också numera ett ökat antal fall av bedrägerier mot äldre, där förövarna uppenbarligen saknat hederskänslor.
Trygghet är något viktigt för oss alla, gamla som unga. Länge har det också känts tryggt att leva och bo i Sverige. Åtminstone för flertalet svenskar med undantag för bland annat romer och samer. Otryggheten finns också hos människor som lever i en eländig social miljö.
Det är välkänt att missväxt och fattigdom tillsammans med hierarkiska system och ett bristfälligt socialt skyddsnät skapar en stor otrygghet. Detta bidrog till emigrationen från Sverige under 1800-talet.
När Karl Oskar och Kristina beslöt sig för att flytta till Amerika var detta en anledning till att de lämnade sin hembygd för en oviss framtid. Men senare utvecklades det svenska folkhemmet. Tack vare en lång fredsperiod blev Sverige en verkligt trygg plats för de flesta.
Ett hot mot vår trygghet vid sidan om krig och nya virusutbrott är den globala uppvärmningen. Jag tror dock att de flesta känner sig trygga i en förtröstan på att forskare och förståndiga ledare kommer att lösa detta problem.
Värre har det varit med den ökande kriminaliteten i vårt land. Det gäller såväl kvinnomisshandel och skjutningar som brott som bottnar i så kallade hederskulturer med könsstympning och barnäktenskap som oacceptabla inslag. Den ökade gängkriminaliteten hör inte heller hemma i vårt land!
Jag saknar gamla tiders respekt för lagar och poliser. Vi måste återvinna denna och återge begreppet ”heder” dess riktiga betydelse och roll för ett tryggt samhälle. När jag var liten fanns det en oskriven regel som sa att man inte får slå på en liggande. Så är det inte nu. Och aldrig kunde jag tänka mig att ambulanspersonal skulle utsättas för stenkastning!
Men nu äntligen tycks våra politiker ha vaknat! Tack, Inga-May (postumt) och alla andra visselblåsare!
Vi måste alla kämpa för att åter göra Sverige tryggt för oss alla och motverka all slags ohederlighet. Och vi måste också värna den trygghet som så länge karaktäriserat vårt land och som vi kan finna i våra hem och i vår hembygd.
Det är gott att vi har varandra och vår kära Smålandsgård, och att vi också har en fin hembygd i vår närhet. Tryggare kan vi då vara! Med dessa ord och tankar vill jag att vi förenar oss i ett fyrfaldigt leve för vårt gamla Sverige, för Småland och för vårt Gille.
/Sven Wallerstedt