Herrarnas traditionella ärtmiddag hade denna dagen ersatts av ett kalas för både damer och herrar för att fira Ostkakans dag. Kalaset hade förberetts dagen innan då 20 gillesmedlemmar under ledning av Eva och Gunnar Hall hade samlats i Medborgarskolans utbildningskök för att baka ostkakorna. Kalaset var fullbokat men glädjande nog hade alla som anmält sig fått plats. Som vanligt kom gästerna tidigt och särskilt damerna var nyfikna på hur kvällen skulle gestalta sig.
När förrätten, sill ost och potatis hade serverats steg stämningen i takt med snapsvisorna. Ärtsoppan var denna gången lagad från grunden och tillsammans med sedvanliga tillbehör och punsch smakade det förträffligt. Vi sjöng naturligtvis Nya punchvisan, skriven av gillesbrodern Bengt Olsson. Kvällens huvudnummer var de hemlagade ostkakorna. De möjligen nervösa ostkakebagarna kunde andas ut. Gästernas omdömen var översvallande. Flertalet sade att detta var den godaste ostkaka de någonsin hade ätit. Efter kaffet berättade Gunnar Hall initierat och trevligt om vårt matkulturarv, med kopplingar till Småland och även till Smålandsstugan. Vi fick lära oss mycket som de flesta av oss inte hade en aning om.
Kvällen avslutades med tack till Johnnie Nilsson och till serveringspersonalen med de inkallade reserverna Jan Lindblad, Ingela Carrvik och Kenth Jendhammar. Ett särskilt tack fick naturligtvis Eva och Gunnar Hall som hade gjort ostkakebakningen möjlig.
Vi var överens om att vi haft en mycket trevlig kväll tillsammans och att ett sådant kalas för att fira Ostkakans dag gärna kunde få bli en tradition. Kvällen avslutades med att vi tillsammans sjöng Smålandssången.
Kenth Jendhammar
