Primus motor vid ostkaksbaket var Eva och Gunnar Hall. De vägledde oss sakkunnigt och vänligt genom hela dagen och utan dem hade inga ostkakor bakats.
Stort tack!
Det gick åt hela sex välutrustade kök för att ge plats åt sex grupper ”bagare”. Hur ska vi klara detta, tänkte kanske många. Gängets medelålder var dock respektingivande hög, så här fanns mycket kökserfarenhet. Vi började med att värma tio liter mjölk till cirka 39 grader. (Mjölken hade Gunnar påpassligt redan fixat hos en partillebonde.)
Strax blev det många sysslor med ostkaka som mål. Skålla, skala och hacka sötmandel och lite bittermandel, röra/vispa ihop många ägg och mycket grädde, tillsätta socker. Prata mycket med kökskamraterna om ostkaka (och diverse krämpor) samt sitta ner en stund och dricka kaffe med smörgås och hembakad mjuk kaka. Här förtjänar gillets ordförande Kenth Jendhammar ett särskilt tack för fina förberedelser.
Ostkakebaket tog nämligen hela dagen!
När allt löpet hade verkat i mer än en timma skulle den färdiga ostmassan skiljas frånvasslan. Det var jobbigt men vi fick efterhand till sex fina ostkakesmetar utan klumpar. Den spännande gräddningen skedde sedan i 200 graders ugnsvärme. Alla gick och kikade på hur det blev liksom liv i de blivande ostkakorna där de låg i ugnarna i folieformar. Ovansidorna fick gyllenbrun färg och våra kinder blossade i ugnsvärmen.
Alla fick med beröm godkänt av Gunnar och Eva och en småländsk förnöjsamhet spred sig bland oss nykläckta ostkakebagare
Trötta bagare hängde upp köksförklädena och tackade för en fantastisk ostkakedag.
Text och foto av Lennart Rosén, med några kompletteringar och små ändringar