Smålandsstugan

Smålandsstugan och dess historia
Gråsvart ligger hon där hukande, Smålandsstugan på sin backe i Slottsskogen. I sin gråhet minner hon om sina inbyggares strävsamhet, envishet, vördnad för det gamla men ändå en tro på en ljusare framtid.
Stugans ursprung är Skubbhult i Femsjö socken, där den byggdes omkring år 1750. Spishällen av järn bär årtalet 1756. De båda kamrarna kom till senare, vid mitten av 1800-talet, som en tillbyggnad, varvid man utnyttjade stockar från en ryggåsstuga i Gullanabba i Södra Unnaryds socken. Den är uppförd av liggande gran- och furutimmer på ett underlag av ekbjälkar. Stugan tillhör den ”götiska hustypen” och utmärks av en låg, med eldstad försedd byggnad med en tillbyggnad i två våningar vid ena gaveln. Den kallades därför ”skrubbabänk”. Den låga stugdelens tak är torvtäckt till skillnad från gaveldelen som är täckt med enkupigt tegel.
I markplanet finns, förutom en hall med kökskammare och kök, storstugan med sin stora öppna spis, husets hjärta, med eldstad och bakugn i hörnet mot kökskammaren. I bakre delen av rummet finns på vardera väggen två inbyggda sängar så korta att man sov halvsittande.
Innanför storstugan finns två kammare, ”mors" och "fars", möblerade med utdragssoffa och bord. Förutom en mängd gamla föremål pryds rummen som förr till fest med unika landsdelstypiska bonadsmålningar och takdukar.
På övre våningen finns förutom förvaringsrum, gillets sammanträdesrum och bibliotek. Vid sidan av stugan finns också en visthusbod från Långaryds socken. Den är uppförd av grovt liggande ektimmer och dateras till 1500-talet. På kullen bakom finns en klockstapel hitflyttad från Stockaryds församling.

Smålandsstugans fångeskedja


Vi känner till åtta generationer av ägare till gården i Skubbhult under tiden 1700-1904, dvs innan stugan flyttades till Slottsskogen.
Termen fång innebär att bli jordägare på laglig väg. 


Smålandsstugans fångeskedja

Vi möter under åren 1713 -1904 sju generationer i Uno Hernroths Fångeskedja för 3/32 mantal i Skubbhult. Fång betyder laglig sätt att bli ägare till jord.
I 1717 -1737 års husförhörslängd för Skubbhult finns två gårdar. På den ena gården bor Lars Pärsson och hans föräldrar; fadern Pär Larsson död 1748 och moder Kjärstin Bengts-dotter död 1744. Lars har två bröder, Knut och Bengt. Vid Knut, som är äldst står antecknat att han legat sjuk flera år i tyfus, han finns med familjen till 1736. Bengt, som är född 1710 finns med familjen till 1732. Yngste sonen Lars övertar gården och är, med sin familj, först i fångeskedjan.
I Skubbhults andra gård bor Anders Bengtsson, död 1752 och hustru Ingrid Knutsdotter, död 1733. samt två söner och två döttrar. Deras äldsta barn Bengt Andersson övertar gården . Denna familj är Anna-Stina Samuelsdotter förfäder. Anna-Stina, som med sin make Sven Andersson är sist i fångeskedjan (fång 7) och således den sista familjen, som bodde i “Smålandsstugan” i Skubbhult.

1.Lars Pärsson, 1713-1792 och hustru Elin Nilsdotter, 1718-1764
Lars gifter sig med Elin Nilsdotter från Femsjö. Fyra barn föds, Äldst är dottern Cecilia därnäst Bengt. De två yngsta barnen, Samuel och Kerstin, dör i deras första levnadsår. Cecilia och Bengt delar gården, men Bengt gifter sig med Ingegärd i Elmås, Femsjö socken och flyttar dit. År 1869 gifter Lars Pärsson sig för andra gången med Sissilia Gudmunddotter, det är hennes tredje äktenskap, i sitt första äktenskap har Sissilia fem barn.

2.Cecilia Larsdotter, 1738 – 1827 - Anders Pärsson, 1732-1782
Anders Pärsson, född i Femsjö gifter sig med Cecilia år1757 och flyttar till Skubbhult. År 1767 är Anders sexman i andra roten, Cecilias broder Bengt i Elmås i fjärde roten. De är kyrkans ordningsmän, de har uppsikt över kyrkans tionde, kontrollanter vid kyrkvärdarnas redogörelse, dömande ledamöter av sockenrätten. De har även kyrkliga uppdrag. Ämbetet upphörde 1862 Cecilia och Anders får fem barn, Äldste sonen Anders flyttar till Elmås, Per övertar Skubbhult. Håkan dör 15 år gammal, Maria dör vid födseln.Yngste sonen Magnus gifter sig med Ingrid Samuelsdotter i Gullanabba, dotter till dannemannen Samuel Bengtsson och hans hustru Carin Larsdotter. Ingrid är deras enda barn således enda arvinge till föräldragården.
Anders Persson dör 1782, 50 år gammal i bröstfeber. Cecilia gifter sig år 1796, andra gången, med änkemannen Samuel Bengtsson i Gullanabba , Han äger “Tre Säxtondelar uti Kronoskattehemmanet Gullanabba.“ Han är svärfader till Cecilias son, Magnus.

3.Per Andersson,1761-1826 - Kerstin Nilsdotter, 1761-1829
År 1793 gifter sig Per med Kerstin, som är född i Ulfhult, på 1/3 av ett frälsehemman i Färgaryds socken, ca 3 km från Skubbhult. Släktforskare har noterat i “Torp och gårds-inventering i Färgaryd“ utgivet 1979 att ”Kerstin är ägare till 2/5 av gården samt att Kerstin, gift i Skubbhult, Femsjö, bodde i stugan, som flyttades till Slottsskogen i Göteborg”.
År 1794 väljs Per till sexman. Under Pers tid var det nödår och krig. Theodor Fries är nu präst i Femsjö. Med hjälp av kyrkans utvalda män, styr han socknen. Per får bl.a. i uppdrag av kyrkostämman att lära två barn att läsa, då föräldrarna inte har kunskap därtill.
Per och Kerstin har två döttrar. Den yngsta dottern Christina är gift med rusthållare Jöns Johannisson i Hökhult, Femsjö socken. Äldsta dottern Maria är gift med bonden Sven Göransson, Holmen i Långaryd socken.
Änkan Cecilia Larsdotter bor hos sin sons familj från 1811 - 1826 och sitt sista år 1827 hos sitt barnbarn Anders Magnusson (fång 5)

4. Maria Persdotter, 1794 - 1884 - Sven Göransson, 1793 - 1884.
År 1816 flyttar Maria till Holmen, Långaryd och gifter sig med Sven.
År 1824 flyttar Maria med sin familj från Holmen till Skubbhult. Efter faderns död 1826 flyttar familjen åter till Långaryd. Marias kusin Anders Magnusson i Gullanabba, köper gården. Marias fader Per är Anders farbroder.

5. Anders Magnusson, 1797- 1879 - Anna Johansdotter, 1798 - 1859
När Anders år 1826 gifter sig med Anna från Bexhed, Färgaryds socken, flyttar de till Skubbhult. Där föds deras fyra barn Anna Stina 1827, Sven Johan 1880, Hanna Christina 1833 och Samuel 1836.
Änkan Kerstin Nilsdotter (fång 3) bor hos Anders och Anna till sin död 1829.
År 1840 flyttar Anders med sin familj till Gullanabba. Anders byter sitt hemman i Skubbhult med sin syssling, AndersErikssons hemman i Gullanabba. Anders Magnusson bygger ett nytt hus i Gullanabba, som står klart 1843.

Anders Erikssons och Anders Magnussons släktrelationer i Gullanabba är som följer.

Två systrar, Kerstin och Ingrid Persdotter, som på 1700-talet äger var sin halva av Gullanabba, gifter sig med två bröder, Måns och Bengt Knutsson, från granngården Fjällansnäs. Gullanabba ägs i slutet på 1700-talet, av två dubbelkusiner, Martha Månsdotter och Samuel Bengtsson
Anders Eriksson, som övertar Skubbhult efter Anders Magnusson, är ättling till bonden Måns Knutsson genom sin mormoder Martha Månsdotter.
Anders Magnusson är ättling till kyrkobyggaren Bengt Knutsson genom sin morfader dannemanen , bonden och byggmästaren Samuel Bengtsson.
Dannemannen Anders Magnusson har nära släktrelationer till både Skubbhult och Gullanabba. Cecilia Larsdotters är hans farmoder. (fång 2)

Det kan för forskare vara intressant att veta att Måns och Bengt Knutssons boklärda mor-moder Kerstin Jönsdotter är född 1689 Södra Bökeberg i Femsjö.

6. Anders Eriksson 1774 - 1868 - Brita Svensdotter 1787 - 1864
Dannemannen Anders Eriksson är född i Gullanabba, han är gift med Brita, född i Hestra Gislaved. Deras son Erik född 1820, omkommer i en drunkningsolycka i februari 1834. Sonen Sven, född 1824 är 16 år när familjen flyttar till Skubbhult.

7. Sven Andersson 1824-1904 - Anna-Stina Samuelsdotter 1826 - 1901
År 1846 gifte sig Sven med Anna-Stina Samuelsdotter, hon är född i granngården i Skubbhult. Den 26 febr.1852 föds deras dotter Maria. Den 25 nov. 1861 dör Maria.

Lillebil Ekman

-----------------------------------------------------------

Se även

Visthusboden vid Smålandsstugan är kanske Göteborgs äldsta träbyggnad
Vårt Göteborg - Smålandsstugan
Smålandsstugan i Slottsskogen av Allan Nilson samt brevet från Abraham Sjögren
Smålandsstugan av Uno Hernroth
Sydsvenska bonadsmålare 1750-1850 av Uno Hernroth, Del 1 - 2 - 3
Ett litet landskapsgille i en stor stad - en etnologisk studie av Uno Hernroth

Årsskrift 1986 - S Unnaryd
I mina arkeologiska studier om Gillet har jag flera gånger stött på referens till
Årsskrift år 1986 från Unnaryd-Jälluntofta- Hembygdsförening.
Just den boken har försvunnit från vårt bibliotek, men den går att hitta på föreningens hemsida.
Sidan är inte lättnavigerad men det finns en förteckning över alla årsböcker och klickar man
t. ex på Årsskrift 1986 så kan man bläddra igenom hela boken.
Ganska långt bak finns två intressanta artiklar:
Reseskildring av sommarresan då man satte upp minnestavlan
Smålands Gille i Göteborg.
Båda artiklarna, är mycket välskrivna. De innehåller kanske inte så många nya sakuppgifter
Men är – åtminstone för mig – intressanta tidsdokument och kompletterade bilden av hur man resonerade, agerade och beslutade Om Smålandsgården.

Mvh
Kenth